Kapitel fyrtiotre

Adrik

Efter middagen hade hon frågat om vi kunde ta en promenad eftersom solen inte hade gått ner helt än. Vi gick runt på egendomen i relativ tystnad, följda av en vakt på avstånd. Hon verkade förlorad i sina tankar. Jag var ärligt imponerad över att hon var bekväm med så mycket tystnad. Jag sne...